Earth Hour

Om knappt två timmar är det dags att släcka alla lampor i huset. Något som jag gjorde 2008 och 2007 också. Förhoppningsvis kommer flera av grannarna också att släcka i år eftersom det har pratats och skrivits så mycket mer om det i år.

Vill du läsa mer om Earth Hour, gå in på WWF´sida här.

Viktigt om skolmaten!

Läs gärna hos Kostdoktorn om nya lagförslaget för skolmaten.

"Snart olagligt med naturlig mjölk och smör till barn?"

Är det så vi vill ha det framöver? Läs vad han skriver och skicka ett mail till Skolminister Jan Björklund!

Andra bloggar om: skolmat, näringriktig skolmat, skola, mat, skolminister, jan, björklund, jan björklund, kostdoktorn

Förberedd för rehabilitering

Skickade en beställning med mina föräldrar idag när dom var och handlade. Jag har köpt en mp3-spelare och hörlurar. En riktigt avancerad spelare för min del. Den klarar musik, video, bilder, radio, textfiler och röstinspelning. Tror jag mest kommer att använda den för musik, radio och cd-böcker. Några favoritbilder kanske jag också lägger in på familjen och mitt Paradis. Har även en bild på ett träd från semestern som är en riktig glädjebild - för mig :-)

Köpte även lösa hörlurar eftersom jag har så små öron så passar inte dom vanliga lurarna som man ska stoppa in i örat. Dom är alldeles för stora för mig. Inbillar mig även att det är bättre ljud med dom lösa som jag köpte till.

Just nu laddas batteriet och jag funderar på vad jag ska föra över av dom skivor vi har här hemma. Skön musik som skyndar på läkningen på alla sätt och vis. CD-böcker tänkte jag låna på sjukhusbiblioteket eftersom jag inte har några egna. Det kanske går att föra över om jag lånar via vårt kommunala e-bibliotek också. Någon som vet? Har du något förslag på CD-bok att ladda in? Jag är ingen deckarfantast...

Nu har jag tagit dom sista pillren för idag, och då brukar det inte dröja så länge innan det är godnatt... Trots att jag inte gillar alla dessa piller så gör några av dom att jag sover mycket bättre än förut. Det dröjer inte flera timmar innan jag somnar och när jag varit upp på ett av alla dessa nattliga toabesök så sover jag inom ett par minuter igen. Härligt!

Härlig dag!

En dag att minnas med glädje. Jag och en av mina väninnor har haft en underbar dag med föreläsningar och god mat! En riktigt "M*å b*ra dag"!

Hon ringde för några veckor sedan och ville bjuda mig på den här dagen. Vi har lyssnat på en kändiskock, en matbloggare och en matälskare. Dessutom fanns det flera företag som sålde massor av godsaker. Dagen avslutades med en god eftermiddagslunch, för min del vegetarisk.

Trots mitt dåliga hälsotillstånd så klarade jag av det och det känns väldigt bra!

I morgon väntar också en underbar måltid (hoppas jag i alla fall). Jag och mannen firar fyra år som gifta och 24 år tillsammans :-) Vi har bokat bord på en restaurang som är ny för oss. Det var inte lätt att hitta någon som låg inom rimligt avstånd som hade öppet på en söndag. Jag har kollat att det går att få mat som passar för mig så det bör bli bra. Bilder kanske kommer i morgon.

Lite mycket som ska ske innan operationen, men jag är ändå i bättre skick inför den här operationen än den för fyra år sedan. Då var det ännu mer med bröllop och Bj*örn Sk*ifs-resa till Stockholm dagarna innan. För att klara detta planerades det in några blodtransfusioner mellan händelserna för att jag skulle orka. Ja, ja. Jag överlevde det med.

Sov gott!

Pusselbitar på plats

Det känns som fler och fler pusselbitar börjar falla på plats inför operationen om två veckor. Det är så många tankar som finns i mitt huvud just nu. För att få lite ordning kom jag på att jag kan måla ett tomt pussel som jag har. Vissa saker kanske ryms på en pusselbit, andra kräver två eller fler bitar för att de känns viktigare.

Fram till nu har jag varit väldigt tveksam inför operationen, men det börjar kännas mer och mer att jag vill göra den. Blodvärdet har sjunkit till 90 och sänkan (CRP) låg någonstans mellan 40-50. Normalt borde det bli blodtransfusion men jag försöker klara mig med mina järninjektioner fram till operation. Två gånger i veckan och två ampuller varje gång. Fungerar det så har jag bara en ampull kvar. Bra tajming! Det har kommit ett nytt järnpreparat som det kan räcka med att få en gång i månaden, det ska jag testa när det är dags för injektioner igen. Förhoppningsvis får jag ledigt några månader efter operationen innan det är dags.

Målet med operationen är ju att polyperna ska "försvinna" ett längre tag. Det är ju dom som blöder och ger mig så lågt blodvärde. Med högre blodvärde finns det möjlighet att kommer orka mer. Har jag ännu mer "tur" så kommer smärtan/värken/trycket bakom svanskotan att försvinna också. Det innebär att jag kan sluta med alla värktabletter som jag tvingas äta just nu.

De första åtta operationerna har gått väldigt bra. Däremot den senaste för fyra år sen gick inte lika bra. I två års tid hade jag tarmvred till och från och det vill jag inte vara med jagom igen. Första känningen hade jag redan några dagar efter själva operationen. Jag kröp runt i sängen och vred mig i fruktansvärda plågor. Efter väldigt lång tid kom det en jourläkare (det var ju mitt i natten) så jag fick ytterligare smärtlindring. Tyvärr kändes det inte som någon tog mina magplågor på allvar. Det tog flera månader av undersökningar för att fastställa att det var tarmvred - tyvärr.

Har aldrig haft några sammanväxningar efter alla operationer hittills, men frågan är hur det ser ut där nu? Svaret visar sig först när det är öppet... Jag sover ju då så jag är lyckligt ovetande tills jag vaknat upp igen.

En liten varning för känsliga personer kanske är lämpligt innan fortsatt läsning...

Om två veckor är det över. Då ligger jag på uppvaket och har klarat av det jag känner stort obehag inför: När dom ropar mitt namn och vill se att jag håller på att vakna upp ur narkosen. Jag har alldeles för klara minnen av detta. När jag är tillräckligt "vaken" tas tuben upp från halsen och jag får andas för egen maskin. Om det vore möjligt skulle jag vilja vara nedsövd flera dygn för att slippa den känslan, men det spelar ju ingen roll... När det är dags att vakna upp ur narkosen är det ju samma procedur även om det gått några dygn!

Torr i munnen kommer jag också att vara. Det som erbjuds är stora "tops" med vatten eller citronsmak för fukta munnen. Får ju inte svälja ner någon vätska. Min man brukar få komma in en kort stund på uppvaket, något som känns viktigt för mig. Tror dock inte att jag är så social just då...

Behöver bearbeta en hel del till innan operationen känner jag. Kanske i fler inlägg, kanske genom att måla eller på något annat vis. Har fått ett papper med mig tidigare i veckan från min "prattant". Fanns mycket bra idéer där.

Fortsättning följer...

...på ett eller annat vis.

Tänkvärt

Det är inte
problemen som förstör.
Det är när man slutar
lösa dem tillsammans.

Från TV4´s "Främmande Fågel"

Var finns stödet?

"Samhället" beklagar. Det är några som kommit i kläm, vi är medvetna om det. Vi har tyvärr svårt med bemanningen.

Vad hjälper det? Inte ett skit.

Nytt möte på tisdag, på det andra stället. Jag kommer inte att vara tyst med det som behöver sägas. Det är så mycket som är illa skött. Vägrar låta det fortsätta så. Jag har varit med i sjukvården så många år och vet hur mycket man måste ordna och fixa själv för att få den hjälp man behöver. Det är nog tur att den erfarenheten finns även nu.

Om dom bara visste hur mycket envishet det finns i mig... Utan den hade jag inte levt idag. Den har räddat mig många gånger och kommer visst att få hjälpa till även denna gång.

Hjälp = Stjälp ?!

Bara snack...

Samhällets hjälp när man behöver känns mest som ett stort skämt!

Berättar "sin" historia och får kommentarer.

- Så jobbigt det måste vara.
- Hur har ni orkat/fixat detta?
- Det måste ju sätta sina spår.
- Inte konstigt att det blir dessa efterverkningar.
- Hur har h*n reagerat på det?
- o.s.v.

Man slussas från ett ställe till ett annat. Det är långa väntetider för att komma vidare. Därför så dröjer det ju ett tag innan man kollar var i kön man står till nästa instans. När man då drygt två månader kollar och får besked att ingen remiss har kommit fram blir man ledsen. Kollar upp och får höra att den skickas nästa vecka!

Så mycket berörde samtalet...
Fina ord... men sen då?
Den som är i akut behov av hjälpen har ju ingen nytta av medlidandet när inget sker därefter. För de som är i behov av hjälp rinner tiden ut. Om det bara var mig det gällde så kunde jag kanske, kanske acceptera att det inte hänt något ännu, MEN det gäller inte mig.

Ytterligare en av samhällets hjälpande instanser ger jag inte mycket för. Även där ett långt möte, där samma "historia" berättas. Flera timmar även här. I stort sett samma reaktion från den som lyssnar och antecknar. Beslutas att besked om ev. åtgärd/hjälp ska ges en vecka senare. Inget händer och ytterligare en vecka går. DÅ ringer en annan handläggare och vill boka ett möte! Jag frågar vad som hände med det mötet som var två veckor tidigare. Den handläggaren har fått sluta! Har ingen ringt och sagt det? NEJ! Oj då! Men kan vi boka ett möte, undras det igen. Varför säger jag, vi har ju redan haft ett, vad hände med det? Efter mycket om och men så kommer personen fram till att det kanske går att använda sig av dessa anteckningar. (!) Men går det att boka in ett möte med en av de andra som är berörd av ärendet? Med tvekan går jag med på det, eftersom den här handläggaren också är tillfällig (!).

För att få ett bra resultat så anser jag att det behövs kontinuitet. Vi avverkar möten på löpande band och går ett steg fram och två bakåt för varje möte vi varit på. Det är min känsla.

En av de berörda har fått hjälp nu, men fortfarande är det en enda soppa för den andra personen. Beslut kommer att behövas tas inom en kort framtid, men hur ska man kunna göra det utan att först få veta om och ev. vilken hjälp som behövs och kan ges?!

Igår pratade jag med en person som ska försöka hjälpa mig med alla kontakter som jag inte har ork att ta för tillfället. Jag är väldigt glad att hon finns. En ljusglimt i samhällets hjälpande instans.

Vart är vårt samhälle på väg? Inhyrd personal som på kort tid måste klara av många ärenden, där uppföljning och framtidsperspektiv inte finns. Inte konstigt att fler och fler mår dåligt. Mänskliga liv och öden får inte behandlas som ett industriellt löpande band. Var och en är unik och måste behandlas därefter. Se bara på SVT´s dokumentär "Klass 9A". Se varje människa som den är och behandla den väl. Lämna inte ett skriftligt omdöme till eleven, där det står att läraren tvivlar starkt på elevens vilja att lära sig något! En uppmuntran gör så mycket mer i förlängningen än bara just det uppmuntran gällde.

Jag har...

...fastnat i Internets spindelväv eller oändliga garnnystan.

Efter ett läkarbesök i veckan (inte mitt) har jag gått och funderat över något som jag egentligen vetat om i säkert tio år. Tidigare när jag sökt på nätet har jag inte hittat så mycket om det, men nu...

Det har med min sjukdom att göra och jag klickar mig från sida till sida och får så många nya svar på mina frågor och funderingar. Sidorna är på tyska och engelska, så jag är himla glad att jag varit au-pair i Tyskland för 23 år sen! Det mesta går att förstå och med hjälp av skolans gamla lexikon förstår jag lite till. Allra helst skulle jag vilja ringa min läkare NU 01.24, men det kanske inte är så klokt.

Det är nog så att när jag sökte på nätet för många år sen så fanns varken kunskapen hos läkarna eller informationen utlagd på nätet. Varför har jag så många "måsten" i morgon, jag vill ju prata med min läkare SNARAST!

Jag har gjort ett gentest för ett år sedan som visade lite annat än vad som är normalt för de som har polyper. Nu kanske det är läge för att göra ett nytt, för att kolla efter ännu en förändring. En förändring som jag tror finns i släkten sedan tidigare. Symptomen på den "nya" diagnosen stämmer hos en av mina äldre släktingar, som inte lever nu. Den här nya informationen kanske inte ger mig så mycket för egen del, men för de som kommer efter mig är det livsviktig information.

Kombinationen av min "vanliga" diagnos och den här "nygamla" som också är ovanlig, verkar vara ganska nyupptäckt inom läkarvetenskapen. Det förklarar väl att ingen av mina läkare tänkt på det tidigare.

Ett av mina "måsten" i morgon är ett besök hos sjukgymnasten för akupunkturbehandling. Faktiskt så har det haft effekt på min värk/smärta/tryck bakom svanskotan. Jag glömmer t.ex. att ta mina värktabletter efter sex timmar! Jag har minskat på antalet tabletter och det känns väldigt bra! Troligen kan jag minska dosen ännu mer efter behandlingen i morgon. Helst vill jag fortsätta att ta dom regelbundet fyra gånger/dygn. Det blir så krångligt om jag ska ta en tablett tre på natten, vill ju inte ställa klockan för att ta värktabletter. Bättre då att sänka dosen. Drömmen är att kunna sluta helt så småningom.

Orsaken till värken/smärtan/trycket är nog att det jag äter lägger sig med tyngdlagens kraft längst ner i bålen, så det blir spänningar i musklerna mer eller mindre konstant. Till slut hamnar dom i något "kramp tillstånd". Akupunktur har för mig varit lösningen, så här långt åtminstone. För den som aldrig provat akupunktur så kan jag rekommendera det, trots att det inte är en njutning när nålarna sticks in och sedan vrids runt! Det är inte jämförbart med massage!

Måste ta mig till sängen nu, hur det blir med sömn återstår att se. Jag har x antal papper utskrivna som jag vill läsa nu, på engelska dessutom...

På tisdag ska jag bara sova...

Min kära dotter...

... kom hem med denna underbara
rosbukett till mig i dag efter skolan!
Ett "Rosa Bandet" och en ask
choklad följde också med!

Morgonen är utredd och förhoppningsvis
återkommer inget liknande igen.

Tack min kära dotter!

Hemma igen

Nu har jag landat hemma i huset igen efter fyra härliga dagar hos min kompis. Helt underbart, att efter 40 år fortfarande ha en kompis som jag känner så väl och som känner mig så väl.

Så mycket fotande har det inte blivit, desto mer prat. Det var väl det som var meningen med resan också att träffas och prata. Inte en massa uppbokade aktiviteter eller familjemedlemmar som har åsikter på vad som ska göras.

Återkommer när jag kommit ikapp med det arbete som kommit in under tiden jag varit borta.

Lycka!

Det blev inget firande på restaurang i kväll av olika anledningar. Istället firade vi med egna räkmackor - MUMS! Var och en fick välja pålägg, med eller utan räkor o.s.v. Firandet på restaurang ser jag fram emot en kväll framöver.

Två stora anledningar till Lycka idag:
Sonen trivs bra i nya klassen och är väldigt glad när han kommer hem.
Dottern tyckte att nya skolan, schemat, klassen och klasskompisarna var bra.
Efter att ha haft ett kämpigt läsår förra året så är det så skönt att detta börjat så bra. Håller alla tummar och tår för en lika bra fortsättning.

Kattherren

Fick precis ett samtal från en som sett en trefärgad katt skymta en bit in i skogen hos oss. Nu ska jag ta bilen och åka runt lite. Han känner säkert igen ljudet och jag hoppas han vill följa med hem - om det nu är Kattherren.

Håll alla era tummar för att han kommer hem!

Uppdaterat lite senare:

Jag hittade ingen katt när jag åkte min vända, men en kvinna jag känner stannade och berättade att hennes man sett Kattherren för 1-1½ vecka sedan i närheten av deras stuga. Hoppet att han fortfarande är på väg hem förstärks. Fördelen är att det är bara skog, ca 1 mil. Han behöver inte korsa någon väg eller annat för att komma hem, om han nu inte väljer en sån väg av sig själv...

Andra bloggar om: katt, försvunnen katt

Sonen...

...är hemma från första skoldagen. Han är nöjd med nya klassen!!! Jag är glad och lättad. Nu återstår att få till lite (läs: mycket) studiemotivation för att klara resten av dagarna.

Det är lugnt här hemma, inget världskrig, inga dörrar som slås igen, inget skrik och inga tårar och jag njuter...

Nästan bottennapp

Ingen rolig dag idag. Sonen börjar skolan i morgon och det har fortfarande inte varit klart om han ska gå om ett år eller fortsätta i en ny klass i "rätt" årskurs!

Jag har skrivit och ringt många samtal, för att få någon rätsida på allt. Vissa är väldigt hjälpsamma medans andra är som stenar, totalt oförmögna att ta in fakta. Den "fakta" dom baserar sig på är minst 1½ år gammal, och det som fortfarande ska gälla! Att vi kommer med ny fakta som är dagsfärsk går inte att acceptera, vi är ju inga pedagoger, bara föräldrar!

För en timme sen, runt halv 11 tror/hoppas jag att vi kommit fram till en lösning som kommer att fungera. Sonen byter klass och går vidare i rätt årskurs.

Hoppas, hoppas det blir ett bra beslut!

Inget går ju att förutse, men i efterhand vet man vad som varit rätt. Tänk om man visste...

Ovisshet och oro tär. Mitt läkarbesök och järnsprutan idag blev inte helt som planerat, men jag hann i alla fall få en järnspruta av två.

Nu tänkte jag gå och lägga mig för att samla kraft inför morgondagen. Orkar tyvärr inte svara på några kommentarer i kväll, men det kommer fler dagar. Tusen tack till alla som kommenterat, så länge. Skönt att veta att ni finns därute.

Godnattkram!!!

Gräddfrågor

Tänker du på vilken grädde du köper?

Jag har lite svårt för att bestämma vad jag tycker är bäst:

• Att köpa vanlig lokalt producerad grädde, från kor som ätit importerat foder. T.ex. foder som soja, ofta odlat i Brasilien. De lokala bönderna i Brasilien slås ut. Läs mer här! För övrigt är inte korna uppväxta på ett för miljön hållbart sätt heller.
• Att köpa ekologisk grädde från ARLA. Transporteras längre än den lokalt producerade grädden, men av mjölk från svenska ekologiskt utfodrade kor.

Vilken grädde köper du?
Du kan svara på min enkät fram till 21 augusti 07.

* * *

Tänker du på hur det du handlar är producerat? (miljömässigt/medmänskligt)
Mat?
Kläder?
Tekniska prylar?

Skriv en kommentar här eller skriv ett inlägg på din egen blogg hur du gör/tänker!

* * *

Andra bloggar om: grädde, ekologi, frågor

En miniatyrvärld

Tänkvärt!

Hittade den här hos Klotet 2007.

Så här skriver hon:

Om du bara ser en enda film i år, så se denna. MiljöBlogAktuellt har den som fredagsfilm denna veckan och detta får bli min första film, och kanske enda, så du vet att den är vald av omsorg! Titeln är The Miniature Earth och handlar om hur världen hade sett ut med bara 100 invånare - 6 av människorna skulle ha ägt 59% av rikedomarna! Hade du varit en av dem som haft en säng i ett hus eller en med ett handikapp? Jag önskar filmen kunde gå i varje reklampaus i en vecka på alla TV-kanaler...

Läs mer på MiljöBloggAktuellt om bakgrunden. Se den och sprid den (kopiera in html-koden i din blogg när du tryckt på embedded i slutet av filmen).

Filmen är bara några minuter men ändå hinner den berätta så mycket! Kopiera den gärna och lägg in på din blogg. Skriv gärna en liten kommentar om vad du tyckte om filmen också.

Tandvärk, räkmacka och kläder

Måndag och mannens första semesterdag!

Jag lyckas få en tid för min visdomstand som återigen börjat tränga sig ut mot kinden. På den lokala folktandvården är det semesterstängt en vecka till, så det blir till att åka några mil extra. Väl på plats spolas det rent runt tanden och det hjälper absolut ingenting! Jag har fortfarande lika ont. Förra gången så gick värken över efter spolning men inte den här gången. Planen sedan tidigare har ändrats. Jag ska få en remiss till sjukhuset för att operera ut den, men när det blir vet jag ännu inte. Jag kommer att vara den första som ringer på måndag morgon när mitt ställe öppnar Tror ni jag är den enda??? Knappast! (Här har jag skrivit om det tidigare)

Som plåster på såret (värken) fortsatte jag och mannen till dotterns arbetsplats och åt en av världens godaste räkmackor. Vilken tur att man kan äta räkmackor även om inte livet är som en räkmacka! Jag hann i alla fall äta upp hela innan det var dags att göra sig av med resterna. Vi hann till en affär med kundtoa.

När vi kom hem dags för lite vila.

Senare på eftermiddan blev det en tvåmila resa genom skogen till ett Outlet. Än mer placerat i skogen är vår lilla by, enligt mig. Jag är inget stort shoppingfreak, men hittade faktiskt ett par jeans och en anorak. Det är väl inte många som tror mig om jag säger att jag och mannen delar på en vanlig garderob med kläder som hänger på galge (som vi i stort sett aldrig använder), dessutom delar vi på nedre halvan av en garderob med hyllor! Där finns väl dom kläder vi använder. Ingen av oss har alltså för mycket kläder.

Nåväl jeansen jag köpte var ett par Levi´s sydda i ekologisk bomull. Det är väl en av anledningarna till jag inte har mycket kläder. Dels är jag inte på så många andra ställen än hemma och för det andra är det viktigt för mig att det jag köper är tillverkat så bra som möjligt. Nu har jag i alla fall ett par att använda när det andra paret är i tvätten.

Anoraken är i en "Petrol-blå" färg. Jag köpte en lite större storlek för att kunna ha min gröna aranulltröja under i höst. Jag hittade en bild på nätet - här - om du vill se hur den ser ut. Märket är Cheap Monday. Ett svenskt företag i grunden som jag tror är skapligt OK när det gäller etisk tillverkning.

Oj, vilken modeblogg det blev ;-)

Det är nog inte meningen att jag ska skriva om mode, för det har varit massor av avbrott för att få det här inlägget klart. Började i går kväll, men fick avbryta för att åka ut och leta efter 14-åringen som inte kom hem i tid (mitt i natten). På förmiddan idag har det varit städdag, men nu är det klart, eftersom du kan läsa det ;-)
(Jag har flyttat fram datum och tid för att inlägget ska komma överst.)

Andra bloggar om: mode, kläder, etisk tillverkning, ekologi, tandvärk

Min semester

Jag har tagit semester!

Det är några veckor sedan jag fick mina järnsprutor. För mig är det semester att slippa åka dessa sju mil t/r, en gång i veckan för att bli stucken i armen. Vet att jag borde boka tid snart igen, för att inte värdet ska sjunka alldeles fruktansvärt lågt, men det är så skönt att slippa!

Jag har tagit semester från hemtjänsten nästa vecka! Det är bara jag hemma på dagarna och mannen jobbar. Hur vi än gör så blir det inte mycket kläder att tvätta, disk att ta reda på från diskmaskinen och mat till mig kan han nog hjälpa mig göra om det behövs.

En vecka utan tider för mig att passa! Tider som gör mig "uppbokad" utan att jag "gör" något.

Semester för mig!

Andra bloggar om: semester, uppbokad, tider att passa, hälsa, järnsprutor, hemtjänst, mage, tarm