Det blev dropp...

Nyss hemkommen från sjukhuset. Jag åkte in på måndagkväll till akuten. Röntgen visade början till tarmvred, så jag blev inlagd. Dropp under natten och en ny röntgen på morgonen. Som tur var visade den inte att det blivit sämre. Jag fick fortsätta med dropp under tisdagen och "lätt" mat. Så mycket mer går det inte att göra för tillfället. Jag är bara glad att det inte var helt stopp. En akut operation i semester- och rötmånadstid ligger inte högst på min önskelista.

Ny kontakt med det stora sjukhuset. Tänk om det hade varit en vanlig sjukdom, som det finns mediciner att ta till och att de hjälper. Vi är inte ens en handfull personer i Sverige som har denna sjukdom. Någon medicin finns inte. Om jag haft något val hade jag hellre valt en vanlig sjukdom som går att bota. Som det är nu känner jag mig som en försökskanin. "Vi tar bort delar eller hela det här organet så får vi se hur länge det fungerar". Detta har upprepats flera gånger men sjukdomen hittar nya ställen. Någon gång kommer möjligheten att ta bort organ att vara omöjlig - eftersom det redan är borta. Vad händer då...