En riktigt bra dag

har jag haft idag. Kanske för att jag inte ätit just någonting. Jag har varit med föräldrarna och handlat härligt goda ekologiska grönsaker. En mörk chokladkaka och jordnötter slank också med. Ekologiskt så klart. En hel del fotografering har det också blivit. Lika bra att göra så mycket som möjligt när jag mår skapligt, vet ju ej hur länge det håller i sig. Till kvällen blir det nog en liten portion med grönsakslasagne eller god hemgjord tomatsallad av tomaterna jag köpt idag. (Måste ju äta lite i alla fall).

Att jag tycker det är viktigt med ett så ekologiskt liv för övrigt som möjligt, är ingen lyckad kombination med min sjukdom. Näringsdryckerna och sondnäringen som dietisten har att erbjuda känns som kemikalieblandning för mig. Jag har kämpat i många år för att klara mig utan dessa. Varför äta bra mat dagtid och få sondnäring gjort av kemikalier på natten? Det blir stora konflikter inom mig. Näringsdryckerna smakar förresten kemikalier och konstgjort, de som kan vara OK är vanilj och kakaosmak. Mediciner är smaksatta med samma smakämne så det kan ju förklara mitt motstånd. Det krävs en hel del dividerande mellan mig och läkarna innan jag accepterar olika behandlingar, stackars läkare vilken envis patient jag är. Kanske en av anledningarna till att jag fortfarande lever.

Det var en helt vanlig förkylning med feber som fick mig på fall förra året. Jag hade levt på reserverna, som jag inte har, under förra sommaren. Efter förkylningen var jag helt nerkörd, och jag själv insåg att jag måste prova sondnäringen. Faktiskt fungerade det ganska bra. Efter upptrappning kom jag upp i den näringsmängd som jag behövde. Den stora nackdelen var att jag blev mätt. Jag kunde inte stoppa någon riktig mat i munnen eftersom jag var proppmätt. Jag fick varken någon god smak eller tugga på något… Ingenting som fungerar i längden för mig och troligen inte många andra heller. På nyårsaftonen drog jag ur slangen för jag ville äta god mat tillsammans med min familj och sedan dess har jag inte satt tillbaks någon slang. Det är en nödlösning för mig när det blir riktigt dåligt igen. För den som behöver sondnäring hoppas jag vågar prova trots min hemska beskrivning. Vi människor reagerar ju olika på saker, och ibland behövs det ju. För tillfället lever jag (som jag skrivit om tidigare) på det som är gott, jag tänker inte näringsmässigt. Det finns något annat som håller mig vid liv också - vad vet jag inte, men jag lever tills jag gjort/upplevt det jag ska i detta liv - det är min filosofi. Rätt eller fel - ingen som vet!

Gör så gott du kan av ditt liv!