Flykt

Jag vill fly. För att kunna andas och få ta igen mig ett tag. Slippa vara beroende av andra både ekonomiskt och för att få saker och ting utförda.

Hemtjänsten fungerar för det mesta väldigt bra, men vissa dagar blir jag bara irriterad. Dom gör inget fel annat än att diskmaskinen är konstigt iplockad, den rena tvätten ligger på fel ställe, porslin finns i fel skåp. Det händer inte ofta, och med tanke på hur många hem dom är och hjälper till i så blir det fel ibland. Det viktiga är ju att det överhuvudtaget blir gjort, det blir det ju inte för mig när jag saknar ork. Vissa dagar räcker orken till att hämta posten, ta en dusch eller gå upp och ner i trappen några gånger. Andra dagar orkar jag mer, som jag i vissa fall får "betala för" dagarna efteråt. Summan av det dom gör är toppen, men jag vill kunna göra alla dessa saker själv! Inte ha andra som gör det åt mig!

Andra (inga namn) kan åka iväg på (nästan) vad som helst för att hämta kraft, att klara vardagen med alla små och stora bekymmer. Jag kallar det att fly, men det är delade meningar om det uttrycket.

Vad kan jag göra? Jag är tvungen att ta med min kropp vart jag än flyr! Det går inte att fly! Det finns ingen som kan sitta på toa alla gånger per dag, istället för mig. Det finns ingen som kan äta all den goda maten som serveras hemma eller på restaurang. Skulle jag hitta på något så sätter ekonomin käppar i hjulet. Sjukpension och sjukskrivning ger ingen ekonomi mer än att överleva på. Beroende av andra igen. Jag hatar det.

Just nu är jag i en situation dit jag inte ville komma till. Tidigare hade jag ingen värk. Jag kunde äta på ett helt annat sätt. Jag hade ett halvtidsjobb. Jag träffade andra några gånger i veckan. Inte längre... Det ställs inga krav på mig längre. "-Du (jag) gör det du orkar och kan". Gör jag det? Kan jag göra mer? Är det bara det att jag vill göra mer än jag kan/gör?

Värken och alla täta toabesök blev värre för ett år sen. Innan dess gjorde jag mer än jag gör nu. Tankemässigt mår jag dåligt att behöva värktabletterna, det stämmer inte med mitt sätt att tänka och leva ekologiskt och så bra som möjligt. Utan tabletterna skulle jag bli tvungen att sitta på toa närmare 30 gånger om dan. Inget att välja på i det fallet alltså.

Mina tankar och mina problem. Andra har sina tankar och sina problem. Inget värre eller bättre än det andra. Alla gör så gott man kan i sin situation. Jag hoppas att det jag skrivit av mig, gör att jag kan gå vidare, än en gång. Acceptera det jag inte vill acceptera för tillfället.

En stor kram till alla som har en jobbig situation!