Sjukdom

Jag fick en fråga om min sjukdom i en kommentar för några dagar sedan.

Det jag har är polyper i mag-tarmkanalens slemhinna. Polyper är som ett nystan av blodkärl som blir större och större. Från början endast i tjocktarmen, men sen har det även blivit i magsäcken. Det är en medfödd sjukdom, så enligt min kropp ska det bara vara så! Inget att göra åt mer än att operera bort dem när det blir för många. I vissa fall är det så många så att delar av ett organ (tjocktarm och magsäck) tas bort - bit för bit.

Från 1976 till 2004 har jag gjort nio operationer. -79 togs hela tjocktarmen bort, -01 togs det som fanns kvar av magsäcken bort. Det som är kvar är: Matstrupe - en bit av tunntarmen (iskarvad) - tolvfingertarm - tunntarm - ändtarm.

Det största problemet med polyperna är att de blöder väldigt lätt. Jag har alltid haft lågt Hb, vilket gör att man blir väldigt trött. Innan jag har opererats har jag varti tvungen att få blodtransfusioner eftersom jag förlorat mer blod än kroppen hinner tillverka.

Eftersom min kropp tycker det är helt naturligt med polyper så bildas det hela tiden nya. Det går att bränna bort till en viss gräns, sen är det operation som gäller. Efter varje organ som "försvinner" hittar kroppen nya platser att bilda polyper på... (så länge det finns några organ kvar vill säga).

Alla operationer gör det lättare att få sammanväxningar i buken. Efter senaste operationen har jag haft problem med det och tarmvred. Hittills har jag inte behövt operera p.g.a. tarmvred, och det är inte alltid det blir bättre av en operation, om det inte är helt akut.

Ett annat resultat av att inte ha någon magsäck och tjocktarm är att maten passerar väldigt fort, ibland tar det bara 20-30 minuter. Dagarna går i stort sett åt att få i sig tillräckligt med mat för att överleva.

Enligt en läkare jag pratat med finns det endast två personer i Sverige som har den här sjukdomen och med den här utveckligen som jag har.

Lite kortfattat om min sjukdom. Du som läser - fråga om du undrar över något mer, så försöker jag svara så gott det går.